Att genomföra kursen (PS 1)

Abstrakta fenomen behöver inte undervisas abstrakt. (Jerome Bruner)

Ovanstående tanke kan utgöra en ledtråd då läraren undervisar i första kursen. En abstrakt frågeställning kan klargöras med hjälp av konkreta exempel och egna erfarenheter. En levande undervisning som leder till insiktsfulla kunskaper är alltid konkretiserande. Men man stannar inte i undervisningen vid exempel utan går vidare till allmänna principer som ökar förståelsen av olika fenomen. Den vetenskapliga kunskapen kompletterar, fördjupar och styr den studerande mot en mer generell förståelse av psykologiska fenomen. Mer om detta finns under rubriken Att förstå fenomenet.

Speciellt i den första kursen måste läraren allvarligt fundera på hur han/hon skall skapa fungerande samband mellan det abstrakta och det konkreta. En av de främsta utmaningarna är att de studerande skall lära sig att kombinera forskningsresultat med det självupplevda. Det här är viktigt att beakta speciellt i början av psykologistudierna eftersom tidigare kunskaper om psykologi som vetenskap saknas hos de studerande. Kontakt med andra lärare som ställs inför samma utmaningar kan man få på Psykologilärarföreningens webbplats (fPSOP ry)

Olika sätt att undersöka och förklara människans aktivitet
Den studerande förutsätts kunna "förstå olika sätt att undersöka och förstå människans aktivitet". Det är ett krävande mål som i första kursen kan förstås på två olika sätt:

  1. Den studerande skall förstå en del psykologiska riktningars sätt att undersöka och förklara människans aktivitet.
    Ur den kulturella förståelsens synvinkel är det bra att känna till t.ex. den kognitiva, den psykodynamiska och även den behavioristiska riktningen. Psykologins olika undersökningsmetoder och synsätt kan också granskas utgående från den biologiska och sociokulturella psykologin samt evolutionspsykologin. Då läraren presenterar olika undersöknings- och förklaringsmodeller lönar det sig att vara selektiv; alltför mycket material och begrepp kan fördunkla i stället för att belysa det som presenteras.
  2. Den studerande skall förstå olika psykologiska, biologiska och sociokulturella sätt att undersöka och förklara människans aktivitet.
    Tyngdpunkten ligger här på den psykologiska undersökningen och de psykologiska förklaringsmodellerna. Det är inte meningen att läraren skall undervisa biologi, sociologi eller kulturkännedom.

Kursplan och betoningar

Fastän kursordningen och betoningarna varierar i undervisningen är målen och de allmänna principerna ändå desamma. Innehållet måste omfatta alla de ämnesområden som finns angivna i grunderna för läroplanen och innehållet skall också stöda strävan att nå målsättningarna.

Eftersom kursutbudet inte är detsamma i alla skolor kan genomförandet och det man väljer att betona i första kursen variera från skola till skola. Om det finns tillvalskurser i t.ex. inlärnings- eller socialpsykologi blir dessa teman mindre noggrant behandlade i första kursen. Likaledes kan de sätt man i skolan väljer att behandla temaområdena påverka innehållet i kurs 1.

Den första kontakten med psykologin

Den första kursen öppnar dörren till psykologin eftersom den är de studerandes första kontakt med gymnasiepsykologi. De studerandes utgångsläge är avgörande för undervisningens uppläggning. Läraren kan i t.ex. diskussioner kartlägga vad de studerande vet och vilka erfarenheter, förväntningar och målsättningar de har. Inledningsvis presenterar läraren vad som är utmärkande för psykologin och vilka målen är enligt läroplanen. Läraren och de studerande utarbetar tillsammans kursens mål och bestämmer det centrala innehållet i kursen. Man gör upp en tidtabell och kommer överens om arbetssätt och i vilken form utvärderingen skall göras. Man försöker på så sätt skapa en trygg och angelägen kurs.

Den första kursen skapar förväntningar och lägger grunden för följande psykologikurser. Den psykologiska kunskapen skall vara vetenskapligt hållbar och kännas relevant för den studerande. Det är bra att hela tiden lyfta fram sambandet mellan den vetenskapliga psykologin och egna erfarenheter. Också de som inte fortsätter att studera psykologi i gymnasiet skall få beredskap att inhämta psykologisk kunskap efter avslutad kurs.

Psykologin och den psykiska aktiviteten

I kursen granskas den psykiska aktivitetens helhetsmässiga karaktär och de delområden som hör ihop med helheten. Man beskriver aktivitetens principer och bekantar sig med centrala begrepp. Det är inte meningen att grundkursen skall belastas med material från de övriga kurserna.

Den psykiska aktivitetens helhetsmässiga karaktär kan belysas bl.a. med exempel från stress, känsloupplevelser och psykiskt välmående. De biologiska funktionernas samband med de psykiska funktionerna kan granskas bl.a med hjälp av exempel på fysiologiska reaktioner i samband med prestationer och avslappning, skillnader i djurs och människors beteende, drogers inverkan och hjärnforskningen.
Den sociala och kulturella kontextens betydelse kan konkretiseras med exempel på hur den sociala växelverkan fungerar i vardagliga situationer eller med exempel på hur människor med olika kulturell bakgrund handlar, uttrycker sig språkligt och bygger upp sin jag- och världsbild.

Den psykiska aktiviteten är något som sker i människans sinne. Den är målinriktad, meningsfull och föränderlig. Genom att klassificera psykiska delfunktioner kan man skapa en mer enhetlig helhetsbild och definiera centrala begrepp i psykologin:

PS 1 Psykisk aktivitet, lärande, interaktion

  • Känslor, emotioner och upplevelsen av välbefinnande i en aktivitet
  • Motiv och inriktining aktiviteten har
  • Kognitiva funktioner och kunskapsbearbetning
  • Uformningen av psykologisk kunskap

Läraren kan klargöra för de studerande hur den vetenskapliga psykologiska kunskapen utformas genom att jämföra den med vardagsvisdom.
Kunskapens utformning kan också presenteras genom granskningen av samverkan mellan den empiriska forskningen och olika teorier. Det är då nödvändigt att läraren använder sig av exempel från olika undersökningar.

En förutsättning för att de studerande skall kunna förstå olika sätt att tolka en undersökning är att de har kännedom om centrala undersökningsmetoder och kunskap att kunna utvärdera forskningsresultatens tillförlitlighet. Det är dock inte nödvändigt med en detaljerad presentation av psykologins undersökningsmetoder i första kursen. En överblick av psykologins historia kan också belysa hur den vetenskapliga kunskapen utformas. En historisk överblick kan vara givande men är ingalunda nödvändig i första kursen.

Olika sätt att undersöka och förklara människans aktivitet

Den studerande förutsätts kunna "förstå olika sätt att undersöka och förstå människans aktivitet". Det är ett krävande mål som i första kursen kan förstås på två olika sätt:

1. Den studerande skall förstå en del psykologiska riktningars sätt att undersöka och förklara människans aktivitet.

Ur den kulturella förståelsens synvinkel är det bra att känna till t.ex. den kognitiva, den psykodynamiska och även den behavioristiska riktningen.Psykologins olika undersökningsmetoder och synsätt kan också granskas utgående från den biologiska och sociokulturella psykologin samt evolutionspsykologin.Då läraren presenterar olika undersöknings- och förklaringsmodeller lönar det sig att vara selektiv; alltför mycket material och begrepp kan fördunkla i stället för att belysa det som presenteras

2. Den studerande skall förstå olika psykologiska, biologiska och sociokulturella sätt att undersöka och förklara människans aktivitet

Tyngdpunkten ligger här på den psykologiska undersökningen och de psykologiska förklaringsmodellerna. Det är inte meningen att läraren skall undervisa biologi, sociologi eller kulturkännedom

Att använda den psykologiska kunskapen

Då man genomför kursen är det viktigt att de studerande personligen kan tillämpa kunskapen i sina studier och i sina sociala relationer.
Inom psykologins olika tillämpningsområden i samhället utgår man från att olika yrkeskategorier skall kunna samarbeta och bidra med den sakkunskap de har. En allmän presentation om vad yrkespsykologer arbetar med i Finland kan ge de studerande en bra helhetsbild av hur psykologisk kunskap tillämpas. Uppgifter om aktuell psykologisk forskning och användbara länkar kan man bl.a. hitta på adressen Psykonet.fi (på finska). Aktuella uppgifter om yrkespsykologernas arbetsuppgifter och arbetsområden får man bl.a. på psykologiförbundets webbplats (på finska).

Behovet, efterfrågan och användningen av psykologisk kunskap har mångdubblats under de senaste åren, också i Finland. Den psykologiska kunskapen tillämpas inte bara av yrkespsykologer utan även inom t.ex. utbildning och i andra branscher. Varje enskild individ kan också ha nytta av psykologiska kunskaper i sitt privatliv. Exempel på psykologins tillämpningsområden kan bra väljas från bl.a yrkesvägledningen, trafik- och arbetspsykologin, IT-branschen och mentalvårdsarbetet.

Inlärning

Enligt läroplanens grunder skall inlärningspsykologiska grunder och tillämpningar granskas i den första kursen men detta kan tolkas på olika sätt. Det är skäl att granska inlärningen som ett brett fenomen som påverkar all mänsklig aktivitet. Det är inte svårt att hitta samband mellan den psykologiska kunskapen och den studerandes vardagsliv. Problemcentrerad och undersökande inlärning lämpar sig bra som inlärningsmetoder för detta avsnitt. Läraren kan i kursen utgå från inlärning och utveckladet av studiefärdigheter och genomföra kursen så att han/hon dels beaktar de inlärningspsykologiska principerna, dels tränar studiefärdigheter i samband med kursen.

I samband med inlärningspsykologin ges läraren bra möjligheter att klargöra hur mångfacetterad regleringen av den mänskliga aktiviteten är. Förutsättningarna för, förverkligandet och följderna av inlärningen har samband med psykiska, men också biologiska, sociala och kulturella faktorer.

Den biologiska grunden skapar förutsättningar för inlärningen, men den förverkligas utifrån individens erfarenheter, aktivitet och sociala växelverkan. Tyngdpunkten finns på den kognitivt-strukturella inlärningen. Utmärkande för denna inlärningssyn är växelverkan, aktiv kunskapsbearbetning, inre modeller, kunskapsstrukturer, metakognition och självreglering. Inlärningen förändrar den mänskliga aktiviteten i och med att den utformar och påverkar den psykiska aktiviteten, medvetandet, känslor, motiv, kognitiva funktioner, jagbilden och identiteten. Inlärningen påverkar å sin sida de biologiska funktionerna, bl.a. förändras hjärnans aktivitet och motoriken. Inlärningen påverkar också individens växelverkan med omgivningen. Den studerandes uppfattning om sig själv som studerande (att utveckla sina studiefärdigheter, inre och yttre motivation, inriktning, känslor) förbättras också efter att man i första kursen behandlat temat inlärning.Aktuellt forskningsmaterial om inlärning finns bl.a. Turun yliopiston sivuilla.

Social växelverkan

Då läraren väljer innehåll för temat växelverkan kan han/hon utgå dels från undervisningsgruppens behov, dels från kursens helhetsplanering. Teman som alltid är aktuella är vänskapsförhållanden, sällskapande, ensamhet, sociala färdigheter, att uppträda inför publik, fritidsintressen, socialt tryck, mobbning, våld och diskriminering. De studerandes sociala färdigheter ställs inför stora utmaningar då de börjar i gymnasiet. De blir medlemmar i nya grupper och får nya lärare. Detta kan läraren bra utgå från i första kursen.
Med hjälp av fria diskussioner i små grupper kan läraren lätt kartlägga vilka erfarenheter de studerande har om olika grupper, men också vilka förväntningar och frågeställningar som finns om olika gruppers verksamhet. Olika typer av grupparbeten lämpar sig speciellt bra för denna kurs, t.ex. rollövningar och olika konfliktsituationer. Dessa övningar är lätta att genomföra och de är inte heller tidskrävande. Man kan också planera ett större grupparbete som följs upp under kursens gång.

Skolans egen verksamhet så som konventsintagningen, temadagar, föräldrakvällar och konventets verksamhet är bra exempel i den här kursen. Läraren kan också välja att aktivt uppmuntra gruppen att ta ansvar för gemensamma angelägenheter, t.ex. genom att gruppen ordnar morgonsamlingar eller temadagar, skriver artiklar i skoltidningen eller andra tidningar eller kommer med förslag till hur trivseln och den sociala växelverkan i skolan skulle kunna förbättras.

Välj det som är betydelsefullt

Uttrycket multum non multa, som härstammar från antiken, kan tillämpas i denna kurs.Försök inte göra allt, koncentrera dig på det väsentliga.

Ändamålsenliga teman för kursen kan väljas och varieras utgående från följande alternativ:
  • Varseblivningen av sociala situationer och förklaringar till vad som sker: social perception, attribution, attityder och fördomar
  • Växelverkan inom grupper och mellan grupper. Hur grupper utformas, roller och normer. Samarbete mellan grupper och konflikter
  • Sociala färdigheter: kunskap om växelverkan och kommunikation, verbal och nonverbal kommunikation, empati och auktoritet.