Informations- och mediekunskap

Kunskap om olika former av medier och information förutsätter både teoretisk kunskap och praktiska färdigheter. I den för alla gemensamma psykologikursen granskas olika fenomen i samband med växelverkan och detta skapar en grund för vidare behandling av frågor inom detta temaområde. I mediekunskapen strävar man efter att den studerande ska skapa sig en uppfattning om sin egen mediekännedom och att förstärka ett aktivt förhållande till medier

  • Vilka medier påverkar mig och hur?” 
  • Hurudan aktivitet eftersträvar ja i mitt förhållande till medierna?”

I psykologiundervisningen utgår man från den vetenskapliga psykologins sätt att granska medier även om informations- och mediefostran överskrider ämnesgränserna.
I psykologikurserna kan temat information lyftas fram i behandlingen av t.ex. följande teman: psykisk utveckling, kognitiv psykologi (uppmärksamhet, varseblivning, språk, kreativitet o.s.v.), socialpsykologi, motivation och känslor och utformning av personligheten.

Man kan i psykologiundervisningen stöda de studerandes mediekritiska förhållningssätt genom att t.ex. behandla medietexter som bygger på psykologisk argumentation och granska om denna argumentation håller ur en vetenskaplig synvinkel. De studerande kan också själva producera material (texter, intervjuer, videofilmer, performanser m.m.) för olika målgrupper och olika medier och på så sätt lära sig hur olika kommunikationsmedel fungerar och hur man kan utöva påverkan i samhället.
Material om mediepsykologi finns bl.a. på PsD Anu Mustonens webbplats. (på finska)

I följande kurser kan temaområdet informations- och mediekunskap ingå på ett naturligt sätt:

  • växelverkan (PS 1)
  • att påverka psykologiskt (PS 1-5)
  • psykisk utveckling (PS 2)
  • personlighet och mental hälsa (PS5) 
  • att förhålla sig kritisk till nyhets- och informationsförmedling om ämnet psykologi (PS 1-5).