Ekonomisk kunskap (SL2)

 

Ställningen för ekonomisk kunskap i gymnasiet

 
 

Ekonomisk historia: i Finland och globalt

 
 

Ekonomisk kunskap

 
Övriga samhällsvetenskaper
sociologi, statslära, socialpolitik  
 Nationalekonomi

Många lärare tycker att det är svårt att undervisa i ekonomisk kunskap: de upplever att den egna yrkesskickligheten är otillräcklig och att temana är alltför abstrakta och teoretiska. Ibland uppfattas Ekonomisk kunskap som en separat kurs som inte anknyter till det övriga undervisningsstoffet. De tre problemområdena är alla säkert sanna på sitt sätt. Hur kan man rätta till situationen?

Det är inte ändamålsenligt att betrakta Ekonomisk kunskap som en separat kurs. Många av temana för kursen i ekonomisk kunskap anknyter till de övriga kurserna inom samhällslära. Under kursen Samhällskunskap aktualiseras problematiken kring den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken åtminstone i samband med socialpolitik. Den ekonomiska internationaliseringen, globaliseringen och Finlands ekonomiska framtidsutsikter anknyter till kursen Europeiskhet och Europeiska unionen. Företagsverksamhet och konsumtion samt betydelsen av skuldsättning tas alla upp ur specifika perspektiv under kursen i lagkunskap.

Dessutom anknyter ekonomisk kunskap till historia. Den finländska näringsstrukturens förändringar behandlas på ett heltäckande sätt under kursen Vändpunkter i Finlands historia. Många teman i anslutning till ekonomisk kunskap behandlas dessutom – om läraren hinner – mot slutet av kursen Människan, miljön och kulturen, där många ekonomiska nyckelbegrepp aktualiseras. De två huvudpunkterna för kursens centrala innehåll enligt läroplanen, dvs. den industrialiserade världen och det globala konsumtionssamhället, skapar båda en grund för förståelse av de ekonomiska funktionsmekanismerna.

Oavsett vilka läroböcker som används kommer till och med tiotals nyckelord för förståelse av ekonomin att tas upp mot slutet av kursen Människan, miljön och kulturen. Följande förteckning har tagits fram ur två olika läroboksserier: råvaror och övriga produktionsfaktorer, energi, utrikeshandel, ekonomisk liberalism, fri konkurrens, banksystem, teknologi, globalisering, marknadsekonomi, kapitalism, socialism, trafik, monopol, konsument, högkonjunktur, BNP, underskott, informationssamhälle, penningflöde från ett land till ett annat, aktiepriser, kartell, massproduktion och servicesamhälle.

Ordningsföljden för kurserna varierar från en skola till en annan. Vissa gymnasier är ”årskurslösare” än andra. Dessutom påverkas ordningsföljden av lärarnas egna värderingar och tycke och smak: vissa lärare vill att eleverna genomgår kursen Ekonomisk kunskap så snabbt som möjligt, andra vill ha den som den sista kursen. Oavsett ordningsföljden är det sannolikt att de studerande har genomgått kursen HI 1 innan de börjar studera ekonomisk kunskap. Det är därför motiverat att använda sig av kursen – det är ganska säkert att den är bekant för alla.

Ekonomisk kunskap anknyter också till temaområdena i läroplanen för gymnasiet. Inom temaområdet Aktivt medborgarskap och entreprenörskap kan man lämpligen utforska till exempel företagens ställning i samhället. Inom temaområdet Hållbar utveckling kan man behandla till exempel frågan om tillräckliga naturresurser och rättvis globalisering. Hälsa och välfärd hänför sig till bland annat produktion och fördelning av inkomsten av produktion. Kritisk läsning av ekonomiska nyheter och förståelse av det lästa hör till mediekunskap. Grunden för hela vår ekonomiska tillväxt är i hög grad en följd av teknologiseringen av vårt samhälle: Samhället och teknologin accentueras därmed både i samband med näringsstrukturens förändring när man diskuterar till exempel informationsarbetets uppgång och i samband med försök att strukturera den framtida ekonomin.

Är ekonomisk kunskap ett svårt ämne?

En av svårigheterna med att undervisa i ekonomisk kunskap bottnar antagligen i att nationalekonomin präglas av matematik: största delen av lärarna i ekonomisk kunskap är inte matematiskt orienterade. Målen för och innehållet i gymnasiekursen utgår emellertid inte från matematiska förklaringar av fenomenen. Den ekonomiska kunskap som läraren behöver i sitt dagliga arbete är betydligt allmännare och konkretare än de nationalekonomiska matematiska modellerna. Det är däremot också viktigt att känna till den teoretiska grunden, och det är knappast till skada att läraren är förtrogen med vissa teoretiska angreppssätt. Socialpolitiska teman och delområden är ofta i själva verket närmare till hands: studier i socialpolitik erbjuder mångsidiga nycklar för att analysera till exempel samhällsproblem till följd av arbetslöshet.

Eleverna är intresserade av ekonomisk kunskap: alla 17–18-åringar är intresserade av hur mycket pengar de har i sin plånbok, vad de spenderar pengarna på och var de eventuellt kan få mera pengar. Det hör inte bara till årskurs 9 i grundskolan att föra ekonomisk kunskap till en nivå där konsumenter och enskilda företagare träffar sina val. I gymnasiet gäller det att synliggöra mera omfattande samband och försöka gestalta ekonomin som helhet, men det är alltid lättare att vandra längs en väg som går från konkreta exempel till abstraktare förståelse av samhällsekonomin.

Tilläggsmaterial för alla som undervisar i ekonomisk kunskap

 

  • Förbundet för lärarna i historia och samhällslära (FLHS)
  • Statistikcentralens nätskola (fi)
  • Taloussanasto (fi-sve-fi, fi-eng-fi, fi-ty-fi och fi-fra-fi; åttonde reviderade upplagan, 2002)
  • Loikkanen - Pekkarinen - Vartia (red.): Kansantaloutemme – rakenteet ja muutos (tredje reviderade upplagan, 2002) 
  • Vartia - Ylä-Anttila: Kansantalous 2028 (2003). 
  • Karisto – Takala – Haapola: Matkalla nykyaikaan. Elintason, elämäntavan ja sosiaalipolitiikan muutos Suomessa (tredje upplagan eller en nyare, 2003)
  • Pekkarinen – Sutela: Kansantaloustiede (upplagan revideras regelbundet)
  • Siltala: Työelämän huonontumisen lyhyt historia (2004)