Trafikfostran i den grundläggande utbildningen

Trafiken är en viktig del av människans dagliga liv. En elev bör som en del av den grundläggande utbildningen få beredskap att röra sig tryggt i trafiken. Centrala faktorer är inlärningen av säkra tillvägagångssätt samt attityder som värdesätter säkerhet och hälsa.

I genomförandet av trafikfostran beaktas elevens ålder, trafikmiljön, trafikintensiteten samt elevernas erfarenhet och individuella färdigheter. Läraren har nytta av att i början av undervisningen ta reda på elevernas förkunskaper och uppfattningar om trafiken så att läromaterialet kan ansluta till de kunskaper, erfarenheter och rörelsevanor eleverna redan har.

Centralt i trafikfostran är lokal anknytning, funktionalitet, målinriktning, problemlösning, kontinuitet och samarbete med hemmen. I planeringen av utbildningen beaktas den egna ortens förhållanden. Trafikfostran är effektivast då den är nära anknuten till den miljö eleven dagligen rör sig i och till elevens rörelsevanor.

Målen för trafikfostran i den grundläggande utbildningen

Syftet med den grundläggande utbildningen är att ge eleven den för åldern lämpliga beredskapen att agera i olika omvärldsmiljöer och situationer på ett tryggt sätt. I varje ålder får eleverna beredskap att röra sig enligt de rörelsevanor som är typiska för åldern samt tränas attitydmässigt inför de följande skedena.

Målet med trafikfostran är att eleven skall tillägna sig säkra handlingssätt i vilket ingår att känna till och följa regler och bestämmelser, att kunna identifiera säkerhetsriskerna i trafiken och att göra säkra val. En del av helheten är att skapa och förstärka positiva trafikattityder samt ansvarskänsla. I trafikfostran ingår även en etisk och social aspekt: påvisande av rätt och fel, ansvar för den gemensamma säkerheten samt respekt för ett ansvarskännande trafikbeteende.

En del i fostran av medborgare som är delaktiga i samhället är att skapa en beredskap att påverka säkerheten i trafikmiljön och den övriga omvärlden.  Målet med trafikfostran är att eleven blir en aktiv vägtrafikant som kan bedöma olägenheter i sin miljö och agera för att eliminera dessa.

Eleverna förbereds för olycks- och krissituationer så att de kan agera lugnt och ändamålsenligt. Målet är att stödja individen och att bevara den kollektiva aktionsförmågan fysiskt och psykiskt i lägen som hotar säkerheten.

Trafikfostrans viktigaste innehåll

I inledningen av den grundläggande utbildningen är det centrala innehållets syfte att eleverna tillägnar sig trygga handlingssätt i den egna närmiljön. Utgångspunkten är konkreta situationer, att klara sig i dessa situationer och att förstärka trygga handlingsmodeller.

Stegvis breddas målen och innehållen till handlingsprinciper i olika trafiksituationer och -förhållanden. I slutet av grundskolestadiet betonas trafiksäkerheten sedd ur kollektivets och samhällets synvinkel i ämneshelhetens innehåll vid sidan av individens agerande.

Undervisningens innehåll breddas enligt elevernas förändrade rörelsevanor. I inledningen av den grundläggande utbildningen avser innehållet främst trafiken ur fotgängarens och passagerarens synvinkel. Ofta finns det skäl att behandla cykelåkning inom trygga områden redan i inledningsskedet eftersom eleverna cyklar mycket, speciellt under fritiden.

Småningom breddas innehållet om cykelåkning och senare ingår även mopedkörning. Entydiga åldersgränser kan dock inte lämnas för den tidpunkt då undervisningen om olika transportsätt skall inledas. Väsentligt är att beakta elevernas rörelsevanor och trafikmiljö samt prioritera undervisningen enligt detta. Innehållet bör heller inte fördelas alltför detaljerat mellan olika årskurser eftersom redan en elev i första årskursen behöver grundkunskaper om ett tryggt rörelsesätt. 

Undervisningens innehåll blir naturligt varierat om aktuella frågor tas in, till exempel trafik och rörelse i mörker under hösten, farorna i halt väglag under vintern, cykelåkningens säkerhet på våren etc. 

Skydd mot olyckor, berusningsmedel och kriminalitet i den egna levnadsmiljön:

  • Säkerhetsutrustning: hjälm, reflexer, bilbälte
  • Faktorer som avser trafikanter
  • Faktorer som avser fordons skick
  • Identifiering av faror i trafiken, korrekta observationer och förutseende av andra trafikanters agerande
  • Grundprinciperna i ett förutseende körsätt
  • Åtgärder i problem-, olycks- och krissituationer

Centrala trafikregler och olika trafikmiljöer:

  • Olika trafikantgruppers trafikregler
  • Säkra handlingssätt
  • Säkerhetsfaktor i anslutning till förhållandena
  • Säkerhetsfaktorer i anslutning till olika trafikmiljöer

Trafikbeteende som beaktar andra trafikanter, trafikmiljöns säkerhet och säkerhetsutrustningen:

  • Trafikanters agerande och ansvar för egen och andras säkerhet samt för smidigare trafik
  • Resor med kollektivtrafikmedel, allmän trivsel och säkerhet
  • Skoltransporternas säkerhet
  • Säkerhetsutrustning
  • Trafikmiljöns säkerhet och trafiksystemet som helhet: olika parters interaktion 
  • Gemensamma regler och ansvar

Kartläggning av närmiljöns trafikfällor och förbättring av säkerheten:

  • Kartläggning av trafikfällor under skolresor och i skolans närmiljö
  • Säkerheten på skolgården
  • Utarbetande av initiativ till kommunens tekniska sektor
  • Trafiksäkerhetens förbättring: påverka vägtrafikanter, påverka fordon, påverka trafikmiljön, systemets styrning

Text: Milla Vähäkainu, Trafikskyddet

Trafikfostran i gymnasiet

Ungdomarna råkar ut för de flesta personskadorna i undersökningar per åldersgrupp. Största delen av olyckorna inträffar när ungdomarna är förare eller passagerare i personbil, men kroppsskadornas andel är också betydande då ungdomarna kör moped eller cyklar. Därför är det väsentligt att trafiksäkerheten behandlas just i samband med gymnasiet. Trafiksäkerhetens behandling i gymnasiet är även en viktig fortsättning på grundutbildningens trafikfostran i det system för trafikfostran som täcker hela livstiden.

Ungdomarna behöver allt större beredskap för att behärska sociala situationer och verkliga risker vid sidan av kunskaperna i trafikregler och detta bör ingå i innehållet i gymnasiets trafikfostran. I de allvarliga trafikolyckor som inträffar med ungdomar inblandade ingår ofta hög fart, alkoholanvändning och bristande användning av bilbälte. Kunskap om principerna för förutseende körning, säkerhetsutrustningens betydelse samt alkoholens effekter på unga förares trafiksäkerhet är det centrala innehållet. I ungdomars val av rörelsevanor och rörelsesätt ingår, förutom säkerheten, även synpunkter på hållbar utveckling.

I grunderna för gymnasiets undervisningsplan hänförs trafiksäkerheten speciellt till hälsokunskap samt ämneshelheten välbefinnande och säkerhet. I grunderna till undervisningsplanen finns dock inte någon närmare specificering av innehållet i trafiksäkerheten utan säkerheten är omnämnd som ett generellt innehåll. Ämnet trafik lämpar sig även utmärkt i samband med andra läroämnen såsom psykologi, fysik och gymnastik.

Trafiksäkerhet kan även väljas som ämne för en tillämpad kurs. I vissa gymnasier kan en del av bilskolans teoriundervisning genomföras med hjälp av en tillämpad kurs eller en genomförd utbildning i bilskola kan utgöra en del i gymnasiets kurs i trafikfostran. I gymnasiet är det dessutom möjligt att arrangera temaevenemang i ämnet i samarbete med lokala organisationer och andra parter.

Säkerheten i skolgårdens och närmiljöns trafiklösningar påverkar väsentligt säkerheten i elevernas dagliga trafik. Kartlägg gärna säkerhetsläget i syfte att åtgärda eventuella missförhållanden. I samband med elevomsorgen skall gymnasiets undervisningsplan definiera läroanstaltens plan på främjandet av studiekollektivets hälsa och säkerhet samt handlingssätt i olycks- och krissituationer.

Text: Minna Huopalainen, Trafikskyddet