Hjärtsvikt

Regelbunden motion

  • minskar symptomen vid hjärtsvikt
  • lättar på hjärtats belastning genom att förbättra blodcirkulationen, ämnesomsättningen i muskelvävnaden och lungornas funktion
  • lättar på hjärtats belastning genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet
  • förbättrar livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt.

Hur skall jag motionera?

  • Idka uthållighetsträning minst 1,5 timmar om veckan, i tre eller flera pass. Använd en motionsbelastning som känns lagom eller måttligt ansträngande. Om du känner till din maximala hjärtfrekvens, är den lämpliga ansträngningsnivån 60–80 % av denna.
  • Välj sådana motionsgrenar som du tycker om.
  • Gör dessutom muskelträning 1–2 gånger i veckan, i 30–45 minuter. Muskelträning förbättrar muskelkonditionen, vilket gör att hjärtat och blodcirkulationen utsätts för mindre belastning i vardagssysslorna.
  • Du kan göra övningarna på gymmet eller hemma. Använd ganska lätta tyngder, 20–50 % av maximum. Använd övningar som tränar de stora muskelgrupperna och upprepa varje övning 8–12 gånger. Upprepa övningsserien 1–3 gånger. Ta pauser mellan serierna för att låta musklerna återhämta sig.
                      
Lämpliga grenar:
  • gång
  • stavgång
  • cykling
  • skidåkning
  • jogging
  • gymnastik

Obs!

  • Undersökningar bevisar att den motionsmängd som rekommenderas i denna anvisning har en gynnsam effekt vid lindrig och måttlig systolisk hjärtsvikt. Innan du börjar motionera måste hjärtsvikten ha stabiliserats. Diskutera detta med din läkare.
  • De angivna motionsmängderna är mål som inte behöver nås genast. Börja t.ex. med att motionera en gång i veckan, och öka motionsmängden och tiderna gradvis.
  • Inled alltid motionen med en lugn uppvärmning som varar i minst fem minuter, så att kroppen hinner anpassa sig till ansträngningen. Minska på tempot också innan du slutar träningspasset, så att hjärtfrekvensen och andningen hinner jämna ut sig.
  • Lyssna på din kropp medan du motionerar. Jämför dig inte med andra.
  • Kontrollera att du återhämtar dig på normalt vis efter motionen. Om du känner dig trött nästa dag bör du minska på belastningen och mängden motion.
  • Om ditt hälsotillstånd försämras eller en plötslig förändring sker i din sjukdom bör du göra ett uppehåll i motionerandet tills orsaken är utredd.
Rådgivande experter: specialistläkaren i hjärtsjukdomar Kai Kiilavuori och specialistläkaren i hjärtsjukdomar, docent Hannu Näiveri.
Källa: Tidningen HYVÄ TERVEYS