Hur bildas vitsordet?

Beslut om vitsord för yrkesprovet för en studiehelhet fattas av de lärare och företrädare för arbetslivet som organet har utsett, gemensamt eller var för sig (L 601/2005, 25 b §). Då vitsordet bestäms måste man beakta att läroplansgrunderna ålägger bedömarna att ge vitsord för yrkesprovet enligt studiehelhet och bedömningsobjekt. Av denna orsak är det särskilt krävande att bedöma ett yrkesprov om den studerande vid ett yrkesprovtillfälle påvisar endast en del av det centrala kunnandet för en studiehelhet (delyrkesprov) eller påvisar det centrala kunnandet för två eller flera studiehelheter samtidigt (= kombinerat yrkesprov). I ett delyrkesprov inverkar bedömningen av varje del på vitsordet för yrkesprovet inom studiehelheten. Vitsordet får ändå inte ges på så sätt att man räknar ut medeltalet av bedömningsresultaten från varje delyrkesprov.  Då vitsord ges per studiehelhet i fråga om ett kombinerat yrkesprov krävs att bedömningsobjekten går att hålla isär. Både den studerande och de som beslutar om bedömningen måste känna till grunderna för hur vitsordet för respektive studiehelhet bildas.

Beslut om vitsordet för en studiehelhet fattas av den lärare som svarar för undervisningen i de studier som skall bedömas eller, om lärarna är många, av lärarna gemensamt. Vitsordet utformas på basis av yrkesprovet och annan bedömning. Förhållandet mellan yrkesprovet och annan bedömning beskrivs enligt studiehelhet i den plan över bedömning av studerande som finns i läroplanens examensspecifika avsnitt. För att vitsord för en studiehelhet skall kunna ges förutsätts att yrkesprovet för studiehelheten i fråga har avlagts på godtagbart sätt. Man får inte räkna ut medeltal av bedömningsresultaten från studieperioder eller yrkesprov, utan beslutet om bedömningen skall fattas utifrån planen över bedömning av studerande. Med tanke på såväl studerandenas som bedömarens rättsskydd är det av vikt att grunderna för fastställande av vitsord för en studiehelhet framgår tydligt av planen över bedömning av studerande.